Samverkan mellan hem och fritidshem ska gynna skolresultaten
DOI:
https://doi.org/10.3384/venue.2001-788X.1541Keywords:
Fritidshem, SkolutvecklingAbstract
I de nyligen publicerade Skolverkets allmänna råd om fritidshem betonas ett ökat samarbete mellan fritidshem och hemmet. Det innebär ökad delaktighet men också styrning och kontroll av såväl barn som kontakten med föräldrar/vårdnadshavare. På så sätt ska fritidshemmet komplettera skolans verksamhet och ge bättre skolresultat.
Full-text of the article is available for this locale: Svenska.
Author Biographies
Maria Simonsson, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN), Linköpings universitet
Maria Simonsson är universitetslektor i förskolans didaktik vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier.
Helene Elvstrand, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN), Linköpings universitet Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN), Linköpings universitet
Helene Elvstrand är universitetslektor i pedagogiskt arbete med inriktning mot fritidshem, institutionen för samhälls- och välfärdsstudier på Linköpings universitet.
Kristina Hellberg, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik, Linköpings universitet
Kristina Hellberg är universitetslektor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik, institutionen för beteendevetenskap och lärande på Linköpings universitet.
References
Davies, B. & Harré, R. (1990). Positioning: The Discursive Production of Selves. Journal of Theory and Social Behaviour. 20:1, 43-63.
Foucault, M. (1991). Governmentality. In G. Burchell, C. Gordon, & P. Miller (Eds.). The Foucault Effect: Studies in Governmentality. With two Lectures by and an Interview with Michael Foucault (pp. 87-104). Chicago: University of Chicago Press.
Foucault, M. (2003). The subject and power, In The essential Foucault: Selections from the essential works of Foucault 1954-1984, eds. P. Rabinow and N. Rose., pp.126-144. New York: The New Press.
Markström, A-M. & Simonsson, M. (2013). Utvecklingssamtal. Kommunikation mellan hem och förskola. Lund: Studentlitteratur.
Rohlin, M. & Haglund, B. (2014). Varför är fritidshemmet ointressant för forskare och politiker. Skola och samhälle. April, 2014.
Rose, N. (1999). Powers of Freedom. Reframing Political Thought. Cambridge: Cambridge University Press.
Simonsson, M. & Markström, A.-M. (2013). Utvecklingssamtal som uppgift och verktyg i förskollärares professionssträvanden i interaktion med föräldrar. Nordisk Barnehageforskning, 6 (10), 1-18.
Skolinspektionen (2014). Kvalitet i fritidshem. 2010:13. Skolinspektionen.
Skolverket (1999). Allmänna råd med kommentarer för fritidshem 1999:2. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2003). Gruppstorlekar och personaltäthet i förskola, förskoleklass och fritidshem. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2009). Uppföljning av skolbarnsomsorg för barn till arbetslösa eller föräldralediga. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014). Pressmeddelande. Allvarlig utveckling i fritidshemmet. 2014-04-02 http://www.skolverket.se/press/pressmeddelanden/2014/allvarlig-utveckling-i-fritidshemmen-1.217457.
SKLFS 2014:39. Skolverkets allmänna råd om fritidshem. Stockholm: Skolverket.
[1] Skolverkets allmänna råd om fritidshem (SKLFS 2014:39) kommer vi hädanefter att benämna Skolverkets allmänna råd eller bara de allmänna råden.
Downloads
Published
How to Cite
License
Copyright (c) 2015 Simonsson, Elvstrand, Hellberg
This work is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.
Unless otherwise stated, works from 2019 are licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International License.
